Att Black Sabbath och Led Zeppelin har jammat ihop i en eller flera konstellationer vet vi då de inblandade har berättat om det. Legenden (eller skrönan kanske är ett bättre ord) säger att det dessutom finns inspelat! Det där sista tror jag föga på men om det skulle finnas så skulle jag inte bli förvånad om det låter lite som svenska Ironbird. Speciellt när de ger sig i kast med akustiska gitarrer eller de längre jamliknande partier. Men allra mest låter det Black Sabbath om Ironbirds andra album och jag kommer mer än en gång att tänka på just Black Sabbaths album Sabotage. Mycket tack vare sångarens Ozzy-lika stämma och de tungt rullande riffen. Men det är inte hela sanningen. Grabbarna har tillräckligt med ökensand i ådrorna för att inte fastna i ett coverbandsfack. De blir istället ett lysande bevis på att släktskapet mellan Black Sabbath och stonerrocken är lika klar som en stjärnfylld natthimmel över öknen i södra Kalifornien. I jämförelse med debuten Black Mountain (2014) så känns Ironbird som en naturlig fortsättning i ett ljudlandskap som både värmer och får mig att stampa takten. Jag har lite svårt att få grepp om helheten av någon anledning men det löser sig säker när jag väl får njuta av skivan uppspelad från varm vinyl. Då kan kanske slutbetyget till och med klättra upp en pinne?
Ironbird – Ironbird
Transubstans Records/Record Heaven
1. River
2. Friends
3. Mist
4. Equation
5. Lady
6. Chains
7. Avia
8. Sleep
https://www.facebook.com/ironbirdsweden/www.transubstans.com
Betyg: 7/10
Ulf Classon