Amerikanska Crobot gjorde ett gott försök att vinna över mig med sitt andra album Something Supernatural (2014) och de lyckades delvis. Deras tunga och amerikanskt radiorockosande musik som kastade blickar åt bland annat Clutch var helt klart något gör mig. Jag tröttnade dock ganska fort. Det tuggades på i samma fotspår lite för mycket för att mitt intresse skulle bibehållas. Uppföljaren Welcome to Fat City (2016) visade prov på bättring men gick ganska obemärkt förbi. Nu på sin fjärde giv, Motherbrain, så börjar det hända grejer! Med riff som genomgått mer än ett blybad, ett gung som tidigare saknats och en melodistyrka som höjer låtarna så har de nu börjat hitta sin plats i etern. Ljudbilden är fortfarande lite för modern och drar allt för mycket åt rak radiorock men nu är siktet inställt på Soundgardens senare katalog och med lite Alice in Chains-stämmor så låter det mer Seattle än hemstaten Pennsylvania om bandet. Sångaren Brandon Yeagley levererar rikligt med kraftfull Chris Cornell-sång, även om han saknar den senares personlighet, vilket gör att Soundgarden-liknelsen blir allt tydligare. Så långt allt gott men halvvägs genom skivan så händer det som gjorde att jag tappade intresset för bandet första gången. Det tuggar bara på och blir till en svårsväljd massa. Rättare sagt; variationen försvinner en aning, melodierna är inte lika bärande och riffen tycks bara mala på. Men jag är ändå positivt överraskad, de verkar vara något på spåren utan tvekan. Kan de bara hitta en större variation som den på första halvan av albumet och våga ta ut svängarna lite mer som på lysande spåret Stoning the Devil så kommer nästa platta bli en fullträff!
Crobot – Motherbrain
Mascot Records/Mascot Label Group
- Burn
- Keep Me Down
- Drown
- Low Life
- Alpha Dawg
- Stoning the Devil
- Gasoline
- Destroyer
- Blackout
- After Life
- The Hive
https://crobotband.com
https://www.facebook.com/Crobotband
https://www.mascotlabelgroup.com
Betyg: 6/10
Ulf Classon