Skivan ”McCartney” spelades in 1970, när Beatles låg i dödsryckningar. När ”McCartney II” gavs ut tio år senare var det Wings som slutade fladdra. Och i det 2020 när ”McCartney III” släpps är det en coronaisolerad upphovsman som satt sina musikaliska visioner på pränt. Det är alltså i svåra tider som Paul McCartney gör sina renodlade soloalbum. Alltså skivor där vartenda instrument och varenda sångslinga utförs av McCartney själv. En annan likhet skivorna emellan är experimentlustan. Jodå, visst finns här traditionellt melodiösa McCartney-nummer; här vill jag främst hylla det roliga poprocknumret ”Lavatory Lil” samt finstämt akustiska ”The Kiss of Venus”. Men ”McCartney III” äger en viss sympatisk slagsida åt det originella och det speciella. Ingenstans blir detta tydligare än i ”Deep Deep Feeling”, vilken breder ut sig över åtta härligt monotona och stråkbeklädda minuter. McCartney har sagt att han kanske borde skurit ner stycket. Nej, Paul, det borde du inte alls ha gjort! Och knappt hinner skönheten nå vägs ände innan vi översköljs av ljuvliga ”Slidin'”, en drömsk riffrock och albumets bästa låt.
Så – hur står sig trean mot ettan och tvåan? Riktigt lika bra är den inte, vad mig anbelangar. Inte heller når ”McCartney III” upp i samma formidabla klass som förra ”Egypt Station” (2018). Ändå är jag glad åt att legendaren fortfarande har leklusten intakt. Och att han gjort något vettigt av tiden i lockdown.
Paul McCartney – McCartney III
Universal
Long Tailed Winter Bird
Find My Way
Pretty Boys
Women And Wives
Lavatory Lil
Deep Deep Feeling
Slidin
The Kiss Of Venus
Seize the Day
Deep Down
Winter Bird/When Winter Comes
www.facebook.com/PaulMcCartney
Betyg 7/10
Daniel Reichberg