Är det äntligen dags nu? Alltså, dags för det album som får dig att hänge dig och snöa in ordentligt på musiken under ett antal veckor. Där låtarna snurrar som gyroskop i huvudet och du inte kan bli av med dem? Det är inte många verk som når den statusen. Kanske högst ett per år men ibland ännu mer sällan. Får tyvärr säga att de senaste två åren har det för mig varit svårt att hitta just de där musikpärlorna bland allt som ges ut. Inte för att allt har varit dåligt utan snarare för att det som jag tyckt om ändå inte riktigt lyft till de stora musikaliska upplevelser som ju annars är det som driver på ens musikintresse eller musiknörderi. Men frågan är alltså om inte vi (i alla fall jag) är där nu?
Det som fått mig att känna så nu är ett nytt skivsläpp av ett tämligen välrenommerat tyskt band inom den progressiva rocken. Ett band som ofta försökt sig på så kallade koncept-album, nämligen Sylvan. Deras riktiga mästerverk inom denna kategori (och kanske inom hela neoprogen?) heter ”Posthumous Silence” och släpptes redan 2006. Även plattan ”Home” som kom 2015 kan föras till denna kategori. Efter en lång paus är man nu tillbaka med ett nytt konceptalbum som givits titeln ”One To Zero”. Ettor och nollor? Jodå, det är ett konceptalbum om datorer och artificiell intelligens, rätt gissat. Mer konkret, det handlar om hur (det konstgjorda) livet uppfattas inifrån en artificiell intelligens. En rätt skruvad men ändå intressant idé. Vi hör massor av elektroniska ljud och kopplingar och switchar här och där på plattan. Inte minst i början och i slutet, som man kan ana illustrerar start och stop för denna märkliga varelse (eller vad man nu skall kalla den).
Nåväl, hur märklig än historien verkar så är den kryddad med högkvalitativ melodisk progressiv rockmusik i en alldeles underbar blandning mellan hårda och lugna låtar. Och som vanligt får vi höra sångaren Marco Glühmann med den märkliga intonationen (ofta särskild betoning på ord två eller andra stavelsen i frasen han sjunger) och ett sångsätt där han ofta vandrar upp i falsett och tillbaka igen. En sån där röst som man kanske antingen älskar eller hatar. Jag gillar den definitivt och jag tycker den sätter en alldeles särskild prägel på bandets musik. Förutom det traditionella kompet från gitarr och trummor så har vi som en extra krydda Volker Söhl på keyboards vars bakgrundsteman alltid har fascinerad mig. Lyssna exempelvis på den alldeles underbara låten ”Deep Inside” från plattan ”Artificial Paradise” från 2004 så förstår ni vad jag menar. Det är temat på piano som bygger hela denna fantastiska låt. Volker är kanske inte lika framträdande på denna platta men hans fina komp finns ändå med där hela tiden.
Det är faktiskt inte helt lätt att karakterisera Sylvans musik eftersom jag tycker de behärskar i stort sett hela skalan från hårdrock eller metal till mer lättsmält pop eller hitmusik. Just detta nya album är faktiskt en enda stor uppvisning i deras bredd då tidigare album hade mer tydliga och begränsade stilinriktningar. Men här finns allt samlat i en mycket behaglig blandning och detta gör verket perfekt för att njuta av under lång tid. Det här är en platta som växer och växer och som man bara till slut inte kan motstå.
Efter en intensiv inledning i låten ”Bit by Bit” följer sen en alldeles underbar sentimental och melodisk låt i ”Encoded At Heart”. När de sjunger om ”…save our wonderful world” är det så vackert att man ryser. För att inte tala om den kommande refrängen om ”It’s Encoded At Heart, Just for You”. (och lyssna på det fina pianospelet av Volker Söhl igen!). Det tog ett litet tag innan låten satt men som den sitter nu! Helt underbar för oss svagt eller nördigt (!) sentimentala!
Efter en lite mindre engagerande ordinär rocklåt i ”Start Of Life” får vi sedan ännu en sentimental och otroligt vacker låt i ”Unleashed Power”. Ännu mera rysningar pga både ett underbart arrangemang och känslan i både sång och komp. En långsamt härlig ballad med närmast lite skön jazzig inramning.
Men sen måste jag så framhålla albumets riktiga överdådiga överraskning i låten ”On My Odyssey”. Här gör bandet något som jag absolut inte var beredd på med tanke på deras tidigare repertoar. De inleder låten med en violinsnutt som starkt påminner om en svensk svårpolska, ni vet en polska där dansarna går djupt ner i knäna i dansen och med en alldeles särskild skandinavisk folkmusikkänsla. Det här väntade jag mig inte alls av detta tyska band. Men det är så infernaliskt bra gjort och passar så bra till det övriga i låten. Svårt att beskriva men det här är verkligen en låt som man måste lyssna till för att förstå. Jag tycker den är helt underbar! Det här är albumets riktiga diamant!
Sen följer några låtar som kanske inte känns riktigt lika engagerande men de två sista låtarna lyfter återigen musiken till nya höjder, nu med lite hårdare tongångar så att metalfansen också jublar (antar jag). Speciellt låten ”Go Viral” gillar jag där man blandar elektroniska tongångar med rungande gitarrer. Och bitvis ett härligt ös i låten.
Man undrar faktiskt lite vad som hänt med bandet egentligen? De spelar bättre än någonsin enligt min mening. Kan det vara att man nu samarbetar med Yogi Lang och Kalle Wallner från ett annat tyskt favoritband RPWL (plattan släpps på deras skivbolag Gentle Art of Music)? Det är inte helt otroligt. I alla fall kan man misstänka det. I vilket fall – det är en verklig kanonbokning som Gentle Art of Music nu gjort genom att få in Sylvan i sitt stall.
Ja, det är dags för mig att ge ett riktigt högt betyg för ett nytt album inom den progressiva rocken. Det enda som hindrar mig från att ge absolut högsta betyg är ett par förhållandevis svaga låtar i mitten (särskilt ”Part of Me” som är lite väl smörig). För övrigt är jag djupt imponerad av detta verk och jag är övertygad att plattan håller för väldigt många fler lyssningar än de otaliga jag redan hunnit igenom. Är ni det minsta intresserade av Progressive Rock med starkt melodiska och sentimentala drag men ändå inte utan rejält rockös så får ni helt enkelt inte missa denna underbara platta!
Sylvan – One To Zero
Gentle Art of Music
- Bit By Bit (Overture)
- Encoded At Heart
- Start Of Life
- Unleashed Power
- Trust In Yourself
- On My Odyssey
- Part Of Me
- Worlds Apart
- Go Viral
- Not A Goodbye
Betyg: 9.5/10
Karl-Göran Karlsson
On My Odyssey har snurrat på repeat under några dygn nu – är helt såld! Har inte hunnit utforska det resterande materialet så mycket än, men det verkar väldigt lovande. Grym recension för övrigt.
Fridens!
On My Odyssey har snurrat på repeat under några dygn nu och jag är helt såld! Det resterande materialet verkar också mycket lovande, men har ännu inte tagit mig tiden för en djupdykning – det kommer onekligen att bli en spännande resa iaf. Grym recension för övrigt.
Fridens!
Grym platta førutom låten Go Viral som ær på tok før poppig i min mening.
Har annars føljt Sylvan de sista 10 åren och hoppas på att se dem Live någon gång, kanske ett besøk på NOTP igen.