Mindre än ett år efter förra albumet ”Genius killer” (som släpptes mindre än ett år efter skivan dessförinnan, som släpptes ett år efter…) kommer här ännu ett album från New Yorks artpoppare The Mommyheads. Det är alltså med ett synnerligen produktivt band vi har att göra, tacknämligt nog aldrig tummande på kvalitén. Omedelbart i öppningsnumret ”Coney Island kid” utmärker sig uppfinningsrikedomen, i det man tycks pynta sin indiepop med stänk av tidiga Yes.
Så fortsätter det sedan. Akustiska ”Spookarama” liknar Beatles, ”Solemn by the sea” bjuder melankolisk stämsång. ”Learning to live” innehåller liksom ”Such beautiful things” sparsam psykedelia. ”Onset, MA” är ren progpop, vilket gäller även den vackra och modest episka slutpunkten ”Soul’s aquarium”. Keyboards av olika slag tar täten, medan trummorna är intensivt svängiga. Överlag låter Mommyheads mer brittiska än amerikanska, och det vilar ett slags vemod även över muntrare passager. Likheter med andra band? Jag kommer att tänka på halvobskyra orkestrar som Bend Sinister och Once & Future Band.
The Mommyheads existerade 1987-98 och finns nu återigen sedan 2008. ”Coney Island kid” ger inga tecken på att man skulle sakta ner på aktiviteten.
The Mommyheads – Coney Island kid
Fanfar!
1.Coney Island Kid 07:01
2.Artificial Island 04:39
3.Spookarama 03:57
4.Solemn by the Sea 04:14
5.Suburban Office Park 03:26
6.Learning to Live 05:08
7.Why Aren’t You Smiling 03:37
8.Such Beautiful Things 04:11
9.Onset, MA 04:07
10.Soul’s Aquarium 04:54
Fotnot 1: Här kan skivan beställas: https://mommyheads.bandcamp.com/album/coney-island-kid
Fotnot 2: The Mommyheads åker på Sverigeturné under september 2023: https://www.mommyheads.com/live
Betyg: 8/10
Daniel Reichberg