Dennis Jacobsson`s serie om omslagens mästare

Jag har två stora passioner; ”progrock” och konst. Under detta tema hade jag tänkt att göra en liten serie om just detta. Det blir bl.a.  biografi, länkar, intervjuer och kanske några bilder. De kontaktade är: H R Giger ( Magma, ELP), Michael Whelan ( Meatloaf), Roger Dean ( Asia, Yes), Rodney Matthews ( Magnum, Nazareth), Mark Wilkinson ( Marillion, Judas Priest) samt allas vår Mattias Norén ( Wolverine etc.).

Wilkinson är klar och är först ut. I skrivande stund har även Matthews och Norén gett klartecken. Övriga kommer också att presenteras men godkännande till intervjuer är ännu inte klart med dem.

Intervjuerna kommer även att läggas ut på DJ Fantasy Planet.

Hoppas det kan vara till intresse och inspiration. Den visuella delen inom artrocken bör ju belysas eftersom den i så många fall utgör en viktig del av helhetskonceptet. Tänk bara Magnum utan de härliga sagoladdade omslagen eller Yes utan sina mäktiga surrealistiska landskap.

Mycket nöje!

Dennis Jacobsson

Intervju med Mattias Norén:

 Dennis Jacobsson:

Kan du berätta lite kort hur din karriär tog fart? När satte det igång på allvar?

 Mattias Norén:

Det var 1999 som jag gjorde mitt första officiella omslag. Innan dess hade jag bara gjort fantasiomslag som jag lagt ut på nätet. Jag hade då en webbsida som var en samlingsplats för andra konstnärer som drömde om att få göra omslag till prog-plattor. Det var fritt att skicka in sina alster och så presenterade jag dom där.

 Jag gjorde också en intervju med Mark Wilkinson (Marillion, Fish etc) som jag lade ut på sidan. Jag skickade en notis om detta till DPRP - Dutch Progressive Rock Page (www.dprp.net). Han som hade hand om deras nyhetssida på den tiden var ingen mindre än René Janssen, mannen som startade ProgPower festivalerna (www.progpower.com) och även driver skivbolaget DVS-records (www.dvsrecords.com). På den tiden var han inblandad i ett bolag som hette Zizania. Han såg mina bilder och gav mig chansen att göra ett omslag till ett av Zizanias band som hette Darius.

 Efter det så rullade det på. Det blev ytterligare någon Zizania release och även en fan club skiva åt Arena (folket på DPRP var mycket inblandade i deras fan-club på den tiden).

 Ifjol startade jag med detta på heltid efter att ha haft det som en hobby i mer eller mindre 5 år.

 DJ:

Det måste ju vara roligast att göra jobb för grupper man själv gillar, men gör du grejor åt folk utanför progvärlden också?

 MN:

När man ska livnära sig på detta får man ta de jobb som dyker upp. Naturligtvis är det roligare att jobba åt band man verkligen tycker om, men det är kul att ge sig på nya utmaningar också. Det har blivit ett och annat pop och hip-hop omslag också, men mest har det utvecklats mot lite tyngre musik som ren hårdrock och dödsmetall.

 DJ:

Gör du annat än musikrelaterad konst?

 MN:

Något enstaka bokomslag har det blivit också, men det är nästan försummbart i sammanhanget. I princip har allt en koppling till musik. Eller man kanske ska säga att det får en koppling till musik. Gör jag någon bild bara för skoj skull så kan den mycket väl bli såld till något band i ett senare skede och i så fall får det väl anses som musikrelaterat?

 DJ:

Du har ju gjort en del nu. Söker banden upp dig? Finns det någon som du är speciell ”huskonstnär” åt? ( Typ som Riggs är åt Maiden)

 MN:

Situationen har varit väldigt tacksam. Jag tror bara att jag ansträngt mig för att sälja mina tjänster till 2-3 band.. och i de fallen har jag ändå inte lyckats, haha. Allt kommer in via webbsidan eller tidigare kontakter med band, skivbolag och managements.

 Jag har inga mångskivskontrakt med några band utan banden är fria att välja vilken omslagskonstnär dom önskar. Sen finns det naturligtvis band som återkommit gång på gång som exempelvis Into Eternity, Alias Eye, Evergrey och Mind’s Eye vilket självklart är roligt.

 DJ:

Är det lättare med bandens styrning eller att ha fria händer?

MN:

Det är absolut lättare att ha fria händer. Eller rättare sagt ”lösa tyglar”. Vissa enkla grundidéer skadar inte, men om banden har 2 stycken A4 med önskemål och detaljbeskrivningar känner man sig ganska låst och då brukar sällan slutresultatet bli bra.

 DJ:

Brukar det vara mycket möten och diskussioner med banden innan?

MN:

Sällan möten eftersom jag mestadels jobbar med band på andra sidan planeten, men en hel del e-mailande blir det.

 DJ:

Använder du olika tekniker? Jag vet ju att du gör mycket med datorn, men jobbar du även ”för hand”?

MN:

Det allra mesta är baserat på foton, men jag gillar att ta in lite handmålade detaljer då och då för att ge biderna lite mera liv. Att helt och hållet handmåla skulle ta betydligt längre tid och naturligtvis skulle det bli dyrare. Att lägga gigantsummor på skivomslag har banden tyvärr inte längre råd med i detta bistra skivförsäljningsklimat.

 DJ:

Nåt omslag som du är speciellt nöjd med?

MN:

Målet är att vara nöjd med allt jag lämnar ifrån mig. Sen har naturligtvis banden ibland vissa önskemål som gör att man i slutändan inte alltid gillar resultatet i alla fall, men kunden har ju alltid rätt.

Några personliga favoriter är ”Casting the stones” som jag gjorde för Jag Panzer. ”Velvet thorns” som jag gjorde åt Sonic Debris är ett gammalt omslag som jag tycker står sig bra än idag.

 DJ:

Om du får välja helt fritt, vilken drömartist/ grupp skulle du vilja göra ett alster åt?

MN:

Man kan se det på två sätt. För karriären så vore det naturligtvis bäst med något monsterstort band som Rush, Iron Maiden eller Dream Theater. Sen vore det naturligtvis skoj att göra något åt sina egna favoritband som Saga eller Echolyn.

 DJ:

Brukar du även bli tillfrågad att göra övrig design på plattorna som t ex inramningar, typsnitt, bakgrunder etc? Eller flyers / posters?

MN:

Det är väldigt ofta som jag gör hela kitet. Logotyp, omslag, texthäfte/tryck på plattan, t-shirts, reklam/posters och webbsida.

 DJ:

Finns det inspiration, tid och ork över till egna saker, t ex tavlor, eller blir du mättad på jobbet?

MN:

Jag var lite orolig när detta gick från att vara en hobby till att bli ett jobb, men det har löst sig på ett väldigt smidigt sätt. Jag har skaffat en ny hobby, som i och för sig även den har en viss anknytning till jobbet. Fotografering.

 Tack för intervjun och all lycka i framtiden!!!

 Tack själv!

INTERVJU MED MARK WILKINSON:


Dennis Jacobsson:
Jag antar att vi alla har våra idoler. Är det någon speciell artist som inspirerat dig extra?

Mark Wilkinson: Jag tycker mycket om symbolisk konst ...namn som Gustave Moreeau, Jean Delville, Arnold Bocklin och Munch. Dali var en tidig influens. Gottfried Helnweins konst har gett mig den största influensen när det gäller kroppar och ansikten. Dagens seriekonstnärer som John Bolton and Dave McKean...Glenn Fabry....listan kan bli hur lång som helst!

DJ:
Vilken slags musik lyssnar du på?

MW: Absoluta favoriter: Fish (Sunsets On Empire och Raingods With Zippos speciellt) , Porcupine Tree, Perfect Circle, DJ Shadow, Unkle, Pretty Things...(SF Sorrow är den bästa skivan som någonsin gjorts!) Nick Drake, Jeff Buckley, Tool, Amplifier (ett nytt band för mig...min son tjatade in mig på den), Mars Volta, Smashing Pumkins (Melon Collie är den näst bästa skiva som gjorts), Radiohead, Marillion...Marbles är ganska bra...listan fortsätter och fortsätter!

DJ:
Vilken grupp / artist gjorde du ditt första omslag till? Och hur kom det sig?

MW: James Brown...ett greatest hits album var det första omslaget jag gjorde. Sen målade jag ett omslag till en metal-samlingsplatta för RCA. Därefter några klassiska omslag...och sen kom det stora genombrottet med Marillion: Market Square Heroes. Så gjorde jag alla deras omslag tills Fish slutade. Då valde jag att fortsätta med honom och hans solo-skivor.

DJ:
Brukar du lyssna mycket på skivorna som du gör omslag till för att få den rätta känslan i bilden?
 

MW: Jag försöker i den mån jag kan.

DJ:
Vet de flesta artister vad de vill ha eller brukar du få fria händer? Har det ändrats sedan du blivit mer och mer etablerad?

MW: De flesta vet vad de vill ha...vilket hjälper...men ibland får jag gå in och ändra lite...och om det funkar bättre än den ursprungliga idén så kör jag på det istället. Det värsta scenariot är när en artist inte vet vad han vill. Det kan ju sluta med att man får göra en hel drös med bilder och lägga ner en massa tid innan det blir riktigt. Jag kommer att tänka på ett speciellt band...det krävdes 25 olika idéer innan de bestämde sig. Två månader fick jag lägga ner på det.

DJ:
Gör du loggor också?

MW: Inte ofta...men om jag blir tillfrågad så visst.

DJ:
Är det vanligt att banden vill köpa originalen eller behåller du de flesta själv?

MW: Jag var väldigt dum de första åren och lät dem behålla originalen. Dock inte numera, bara om vi kan komma överens om ett pris.

DJ:
Har du nån favorit som du är särskilt nöjd med?

MW: Min favorittavla är inte något omslag. Det är ”The Fool” som var en privat beställning. Det var en gammal Marillionälskare som hade “Script For A Jester´s Tear” som favoritomslag. Han beställde en tavla som skulle kunnat vara omslaget på en uppföljare. Alltså i samma anda.

DJ: Jag har märkt att du mer och mer glidit över till att måla i datorprogram och att manipulera foto. Jag tänker t ex på de senaste Fish-omslagen..?

MW: Datorarbeten går snabbare, men jag har fått förfrågningar om jag inte ska gå tillbaka till handmålade tavlor (som ”The Fool”) och förutsatt att jag har råd med det så vill jag helst jobba så. Det gör bilderna mer speciella och personliga. Jag tror att folk alltmer börjar tröttna på dataproducerade bilder. Nu när jag kan sälja högkvalitativa tryck på internet så har jag också råd att göra mer bilder för hand. Och eftersom betalningen för ett omslag idag är lägre så kan jag genom nätförsäljningen kompensera vad det kostar att spendera en månad på en målning.

DJ:
Finns det någon drömartist som du skulle vilja göra omslag åt?

MW: Pink Floyd:)...Som om det nånsin skulle hända!! Porcupine Tree...Jag var nära på Lightbulb Sun...men Steve Wilson föredrar foto trots allt.

Tack för intervjun.
Jag uppskattar verkligen när någon som du tar sig tid till ett litet fanzine!
Ha det!  / Dennis

Tack själv / Mark

www.the-masque.com/index.html

INTERVJU MED RODNEY MATTHEWS:

Dennis Jacobsson:
När anade du att du skulle kunna leva på ditt måleri?

 
Rodney Matthews:

 Så tidigt som 1960 målade jag bilder av fåglar som jag sålde till mina släktingar.
Sedan, från 1962, var jag anställd på en annonsbyrå och fick min första lön för mitt måleri.
Mina mest lukrativa år var från 1975-1980, men det har även gått bra till och från sedan dess.

DJ:
Jag antar att vi alla har våra idoler, mer eller mindre. Någon speciell konstnär som du varit inspirerad av”

 
RM:

 Den engelska bokillustratören Arthur Rackham är en höjdare. Jag gillar också Frank Frazettas verk bland annat.
 
DJ:
Vilken slags musik lyssnar du på?

 
RM:

 Jag befinner mig fortfarande i det sena 60- / tidiga 70-tals-groovet med King Crimson som favoriter. Men jag vill även nämna Genesis, Yes etc samt mina jazzhjältar Gene Krupa, Buddy Rich and Joe Morello.

 DJ:
Vilken grupp / artist var den första du gjorde ett omslag till? Och hur gick det till? 

RM:

Det var Thin Lizzys 'New Day', ett ep-omslag 1969. Bandet hade sett mina verk på gigaffisher i Bristoltrakten. Det var innan de blev kända!

DJ:
Brukar du lyssna mycket på de grupper vars omslag du gör för att få rätt inspiration? 

RM:

Ja, i mån av möjlighet. Ibland har jag demos att lyssna på, vilket hjälper. I vissa fall har bandet en genomtänkt idé om hur de vill ha det.
 
DJ:
Vet flertalet det eller brukar du få fria händer? Och har detta ändrat sig sedan du blivit allt mer etablerad? 
 

RM:

Oftast får jag fria händer eftersom folk numera vet vad de kan vänta sig. Tony Clarkin från Magnum, däremot, har alltid plitat ner sin omslagsidé på en skrynklig pappersbit!
 
DJ:
Är det vanligt att artisterna vill köpa originalen eller behåller du dem själv? 

RM:

 Ibland blir jag tillfrågad om det, men priserna skrämmer oftast bort dem!
 
DJ:
Någon speciell favorit som du är extra nöjd med?

  RM:

Jag antar att Magnum's 'On a Story Teller's Night' är värd att nämnas liksom Tiger Moth, som jag kan leva med .
 
DJ:
Mina egna erfarenheter är att musiker inte alltid är 100% pålitliga. Händer det aldrig att de ändrar sig när bilden eller skisserna redan är klara?

RM:

Jag kan inte minnas att någon krävt drastiska förändringar, men då och då blir jag tillfrågad om jag kan lägga till eller ta bort en liten del. Folk gillar att engagera sig.

 DJ:
Jag har sett omslaget till Hawkwind-DVD:n “Out Of The Shadows”, min favoritgrupp. Mycket snyggt gjort! Använde du en gammal bild eller gjorde du den speciellt för den DVD:n? Några andra projekt för Hawkwind?
 

RM:

Du hänger med bättre än jag! I skrivande stund har jag inte sett DVD-omslaget än. Bilden gjordes 1981 som en del av ett bokprojekt med Michael Moorcock. Hawkwind har köpt till sig den i efterhand. Intressant, med tanke på Moorcocks samarbete med Hawkwind.

 
DJ:
Slutligen, finns det nån drömgrupp eller artist du skulle vilja jobba med? 
 

RM:

Jag skulle kunna göra ett läckert omslag till Alice Cooper, och vi är båda kristna! Men det har inte hänt än.

DJ:
 
Tack för intervjun! Kul att du tog dig tid till vårt lilla fanzine!