Riverside – Eye of the Soundscape

riverside-eye-of-the-soundscape-web

Den nya plattan från Riverside har som de flesta progfans vet en tragisk bakgrund i att den mycket uppskattade gitarristen Piotr Grudziński hastigt avled i februari i år. Det här var naturligtvis ett hårt slag mot bandet eftersom Piotr verkligen bidragit till deras mycket speciella sound. Den nya plattan får naturligtvis ses som en sort sista hyllning till Piotr och innehåller nya och gamla versioner av i huvudsak instrumentella låtar som tidigare inte släppts på skiva. Man kan vara lite skeptisk till den här typen av snabbt ihopsamlade minnesplattor som ofta är ett sätt av skivbolagen att mjölka så mycket pengar man bara kan av en artist eller ett band så länge det går. Men det går också att förstå Mariusz Duda och de andra i bandet när de säger att det var viktigt att få till ett värdigt avslut och att verkligen göra en platta dedikerad till Piotr. Eller som de uttrycker det – ”This is our last journey together so we dedicate this album to you, Brother. In our hearts you will stay forever.”

För er som inte vet något om den nya plattan (en dubbel-CD) skall direkt sägas: Det här är ingen typisk Riverside platta! Eller mer tydligt: Här finns inte mycket spår av någon Prog Metal för den som mest gillar den sidan av Riverside. Faktum är att den till stilen är mycket mer lik musiken från Marisusz Dudas sidoprojekt Lunatic Soul än det vi brukar höra från Riverside. Här är fullt av elektroniska soundscapes (det är kanske det titeln syftar på?) och rytmer. Piotrs bidrag finns men de är inte på något sätt dominanta. Fast där de dyker upp är de som vanligt mycket effektfulla.

För undertecknad, som är lika fascinerad av båda sidor av Mariusz Dudas låtskrivande och arrangemang i de båda projekten, så har slagsidan mot Lunatic Soul absolut ingen betydelse. Det blir likafullt högintressant.

Den nya skivan innehåller fyra helt nya i huvudsak instrumentella låtar: “Where The River Flows”, “Shine”, “Sleepwalkers” and “Eye Of The Soundscape”. Av dessa tycker jag själv att den inledande 11 minuter långa ”Where The River Flows” är den bästa med sitt rätt suggestiva elektroniska sound (påminner faktiskt en hel del om Tangerine Dream) som vandrar runt i lite olika skepnader och med Mariusz’ basspel och sångröst i skön falsett som fin avslutning av låten. Övriga nya låtar kanske inte ger ett lika stort intryck även om ”Sleepwalkers” bjuder på ytterligare lite skönsång från Mariusz och en hel del sköna sound, mest elektroniska och inte så mycket kopplat till Piotrs gitarr. Den avslutande ”Eye of the Soundscape” är, trots att den ligger bakom titeln på plattan, den kanske minst intressanta av de nya låtarna. Den som brukar vara kritisk till elektronisk musik får här lite vatten på sin kvarn – ”Det är bara en massa konstiga ljud utan sammanhang eller melodi”. Man kan kanske se det som något av en psykedelisk utsvävning. Fria improvisationer där förvisso Piotr är med och bidrar med sina gitarrtoner. I vilket fall, denna låt ger dubbel-CDn en mycket harmonisk och lugn avslutning.

Kanske lite överraskande får jag nog ändå säga att för mig är de två bästa låtarna på denna dubbel-CD låtarna ”Night Session –  Parts 1 and 2”. De här två låtarna släpptes som bonus-CD till den tidigare plattan SONGS (”Shrine of New Generation Slaves”) och det var kanske inte så många som uppmärksammade dem. Därför är det jättebra att låtarna lyfts fram här igen. Jag gillar verkligen stämningarna som byggs upp i dessa två låtar. Det är mycket av märkliga ljud mitt i allt det sköna plus otroligt läckra taktmarkeringar. Ibland tror man att man befinner sig mitt inne i en transformatorstation (!). Här finns så många sköna ljuddetaljer. Inte minst de närmast Vilda Västern-liknande gitarrtonerna som kommer plötsligt för att lika plötsligt försvinna. Jag inbillar mig att Piotr faktiskt ligger bakom mycket av de fantastiska gitarrljuden på dessa låtar. Kanske rent av också de närmast gudomligt vackra harp-tonerna en bit in i Part 2? Sen är det fullständigt genialt att pressa in de sköna saxofon-solona av Marcin Odynieci i Part 2. Dessa två låtar ligger kanske närmast det vi brukar få höra från Lunatic Soul och jag älskar det.

Resterande låtar på plattan består i stort av remixade versioner av tidigare Riverside-låtar eller bonus-låtar från tidigare plattor. Den bästa här tycker jag är remixen av ”Rapid Eye Movement” där vi får höra mycket av Piotrs fina gitarrspel.

Totalt sett är det här ett mycket bra skivsläpp. Men då mycket är återanvänt är det svårt att sätta ett riktigt toppenbetyg. Likväl är det svårt att finna mycket som är bättre inom genren.

Riverside – Eye of the Soundscape
InsideOut Music

CD1:
1. Where The River Flows
2. Shine
3. Rapid Eye Movement (2016 Mix)
4. Night Session – Part One
5. Night Session – Part Two

CD2:
1. Sleepwalkers
2. Rainbow Trip (2016 Mix)
3. Heavenland
4. Return
5. Aether
6. Machines
7. Promise
8. Eye Of The Soundscape

www.riversideband.pl
www.facebook.com/Riversidepl
www.instagram.com/riversideband.pl

Betyg:8/10

Karl-Göran Karlsson

Riverside fortsätter som trio.

Polska progrockarna Riverside har annonserat att de kommer fortsätta som band efter den tragiska bortgången av gitarristen Piotr Grudziński, men nu som trio.

riverside-trioweb

Ett instrumentalt album Eye Of The Soundscape släpps den 21 oktober via InsideOut Music.

eye-of-the-soundscape

CD1 (50:03):
1. Where The River Flows (10:53)
2. Shine (04:09)
3. Rapid Eye Movement (2016 Mix) (12:40)
4. Night Session – Part One (10:40)
5. Night Session – Part Two (11:35)

CD2 (52:26):
1. Sleepwalkers (07:19)
2. Rainbow Trip (2016 Mix) (06:19)
3. Heavenland (04:59)
4. Return (6:50)
5. Aether (08:43)
6. Machines (03:53)
7. Promise (02:44)
8. Eye Of The Soundscape (11:30)

Riverside släpper 5.1 mix edition av senaste albumet.

Riverside annonserar en 5.1 mix edition av senaste plattan Love, Fear and the Time Machine. 22 juli släpps CD+DVD med extramaterial via Insideout Music.

Riverside 5,1 mix web

RIVERSIDE – “Love, Fear and the Time Machine – Hi-Res Stereo and 5.1 Surround Mix”

Disc 1 / CD (60:32):

“Love, Fear and the Time Machine” Album:
1. Lost (Why Should I Be Frightened By a Hat?) (05:51)
2. Under the Pillow (06:47)
3. #Addicted (04:52)
4. Caterpillar and the Barbed Wire (06:56)
5. Saturate Me (07:08)
6. Afloat (03:11)
7. Discard Your Fear (06:42)
8. Towards the Blue Horizon (08:09)
9. Time Travellers (06:41)
10. Found (The Unexpected Flaw of Searching) (04:03)

Dis 2 / DVD-AV (96:35);

“Love, Fear and the Time Machine” Album:
1. Lost (Why Should I Be Frightened By a Hat?) (05:51)
2. Under the Pillow (06:47)
3. #Addicted (04:52)
4. Caterpillar and the Barbed Wire (06:56)
5. Saturate Me (07:08)
6. Afloat (03:11)
7. Discard Your Fear (06:42)
8. Towards the Blue Horizon (08:09)
9. Time Travellers (06:41)
10. Found (The Unexpected Flaw of Searching) (04:03)

“Day Session”:
1. Heavenland (04:59)
2. Return (06:49)
3. Aether (08:43)
4. Machines (03:53)
5. Promise (02:43)

“Video Clips”:
1. Love (Trailer) (01:38)
2. Fear (Trailer) (01:58)
3. Time Machine (Trailer) (01:07)
4. Found (Video Clip) (04:06)

 

Riverside – Love, Fear and the Time machine

Riverside_LoveFearAndTheTimeMachine
Riverside – Love, Fear and the Time machine

Två och ett halvt år efter förra fullängdaren “Shrine Of New Generation Slaves” är det då dags för nästa platta från polska Riverside. Det blir deras sjätte platta efter debuten ”Out Of Myself” 2003. Så här långt har bandets produktion bestått av tung, melankolisk (ofta rent av mörk) rock med ett flertal långa och ofta briljanta kompositioner. De har därmed välförtjänt klättrat upp på toppen av dagens lite tyngre progressiva rock där de under de senaste åren tronat tillsammans med storheter som Opeth och Porcupine Tree/Steven Wilson. Nya plattan visar dock delvis upp ett annat ansikte och man frågar sig lite hur det kommer att tas emot av deras hängivna fans. Exempelvis har vi inga jättelånga låtar längre utan allt klockas inom 5-6 minuter. Sångaren och låtskrivaren Mariusz Duda säger att detta är medvetet och att man denna gång koncentrerat sig på att skriva bra sånger och inte lagt så mycket krut på själva arrangemangen och de ofta långa utvikningarna från grundtemat i låtarna som vi hört förut. Dessutom, på nya plattan går man ifrån det genuina svårmodet som oftast funnits förut och presenterar rent av ett antal hoppfulla och positiva låtar (!). Vi har även en del sublima tecken på en förändring här. Exempelvis börjar plattan med låten ”Lost” och slutar med ”Found”. En antydan till ett lyckligt slut. Eller?

Efter förra plattan, som jag tyckte var helt fantastisk, så var förväntningarna höga –  ja, nästan otäckt höga.  Dock, redan vid första genomlyssningen stod det klart att inledningsspåret ”Lost (Why Should I Be Frightened By a Hat?)” är just så där bra som man hade hoppats. Låten kan vara en av de bästa de någonsin gjort. En refräng som sätter sig direkt och som sen är omöjlig att få bort från huvudet. Känner ni igen det? Dessutom fullt av fina harmonier mellan gitarr och keyboards som extra krydda. Jag gillar också skarpt Mariusz’ (jag antar att det är han) rytmiska ”bakgrundsrappande” (hittar inget bättre ord). Att det gick så fort att så att säga tända till på denna låt kan ha att göra med att de körde den live som inledningslåt på deras konsert på Night of the Prog-festivalen i somras. Den här låten kommer naturligtvis att bli en av höjdpunkterna på den kommande turnén.

Men sen får jag erkänna att jag blev lite ställd i de kommande låtarna ”Under The Pillow” , ”#Addicted” och ”Caterpillar and the Barbed Wire”. De fick inte alls samma omedelbara gillande och ännu efter flera genomlyssningar har jag lite svårt att riktigt ta till mig dessa låtar. Visst, bitvis låter det bra (särskilt ”#Addicted” börjar väldigt bra) men där finns också rätt trista partier där jag verkligen börjar fundera på om bandet så att säga redan börjat ”trampa vatten” på plattan. Är det så att de lagt allt krut på inledningslåten och att de sen redan tappat fart? Samma känsla fortsätter tyvärr i ”Saturate Me” där helt nya influenser visar sig. Efter ett inledande Cha-Cha-liknande arrangemang tycker jag plötsligt det låter som om vi lyssnar på kanadensiska Saga! Samma typ av gitarrspel och keyboardskomp som man brukar höra därifrån. Kanske inte riktigt vad jag väntat mig från Riverside (detta skriver jag utan att jag på något sätt vill misskreditera Saga). Nåväl, det ordnar upp sig lite i slutet av låten men jag har ändå återigen svårt att riktigt ta till mig låten som helhet.

Emellertid, efter ungefär halva plattan ”rätar man dock upp skutan igen”. De lite tyngre partierna får här stå tillbaka för lugnare och mer akustiska tongångar samt man lägger ännu mer tyngdpunkt på Mariusz sång. Det här är ju också något som vi hört mycket av på de senaste Lunatic Soul-plattorna och det gillar jag skarpt. Här har vi den faktiskt rätt melankoliska ”Afloat” som sticker ut som ett särskilt välljudande stycke. Fint akustiskt gitarrkomp och framförallt oerhört snygga orgeltoner från Michal Lapaj. Ett lite mer svängigt nummer är ”Discard Your Fear” där Mariusz briljerar med fint basspel. Låten har en mycket fin refräng som kompas oerhört snyggt på gitarr av Piotr Grudziński. Underbara akustiska gitarrtoner bjuds vi på i början av ”Towards the Blue Horizon” som är en oerhört vacker sång om kärlek och saknad av flydda tider. Fantastisk sång av Mariusz under hela låten, måste jag understryka. Hans röst rankar jag faktiskt som den absolut bästa inom dagens progressiva rock, möjligen med konkurrens av Big Big Trains sångare David Longdom. Låtens slutparti är lite tyngre och den innehåller några rejäla sound-flörtar med Opeth och Porcupine Tree. Det gillar vi!

Allra sist kommer så en stilla ballad i ”Time Travellers” följd av den underbart fina ”Found (The Unexpected Flaw of Searching)”. De inledande gitarrtonerna på den sistnämnda ger mig riktiga rysningar som inte blir mindre av Mariusz fina sång. Längre fram får vi också höra ett mycket fint gitarrsolo läckert kompat med orgel och bas. Det här är min favoritlåt på plattan tillsammans med inledningslåten.

Slutomdömet blir då trots dippen i mitten på plattan väldigt bra, om än inte riktigt på samma höga nivå som den föregående plattan. Men det duger mer än väl för alla Riverside-fans, jag lovar! Naturligtvis ett måste-köp!

Riverside – Love, Fear and the Time machine
InsideOut Music

01. Lost (Why Should I Be Frightened By a Hat?)
02. Under the Pillow
03. #Addicted
04. Caterpillar and the Barbed Wire
05. Saturate Me
06. Afloat
07. Discard Your Fear
08. Towards the Blue Horizon
09. Time Travellers
10. Found (The Unexpected Flaw of Searching)

www.riversideband.pl

www.facebook.com/Riversidepl

www.instagram.com/riversideband.pl

 

Betyg: 8 av 10

Karl-Göran Karlsson

Riverside offentliggör omslag och titel.

Riverside släpper nya plattan Love, Fear and the Time Machine den 4:e september via InsideOut Music. Omslaget är gjord av Travis Smith / Seempieces (Katatonia, Opeth, Nevermore)

Riverside_LoveFearAndTheTimeMachine

 

RIVERSIDE – Love, Fear and the Time Machine
1. Lost (Why Should I Be Frightened By a Hat?)
2. Under the Pillow
3. #Addicted
4. Caterpillar and the Barbed Wire
5. Saturate Me
6. Afloat
7. Discard Your Fear
8. Towards the Blue Horizon
9. Time Travellers
10. Found (The Unexpected Flaw of Searching)