Caligonaut är ett soloprojekt av Ole Michael Bjørndal – en musiker som vi känner ifrån framträdanden med flera kända norska progband som Oak, Airbag och Bjørn Riis Band. Ole spelade bland annat med Oak vid Lidköpings Artrock festival 2019.
Detta album släpptes redan i februari 2021 men det verkar som om vi helt enkelt missade att följa upp detta. Men bättre sent än aldrig. Värt att notera är att flera musiker från andra kända norska progband som Wobbler, Pymlico och Airbag också bidrar på plattan. Dessutom deltar även Ivar Kleive på kyrkorgel.
Ole beskriver musiken som centrerad i det klassiska progressiva rocklandskapet, främst inspirerad av King Crimson, Pink Floyd, Genesis och Rush men även influerad av moderna band som Tool och Opeth. Ole nämner även att flera av låtarna är skrivna enligt Robert Fripps nya standard tuning. Ett särskilt kännetecken är också användningen av vintage keyboards från Wobblers keyboardist Lars Fredrik Frøslie.
Det tog ett tag att ta till sig detta verk då jag från början tyvärr hakade upp mig lite på sången från Ole samt på en del tekniska störmoment. Det är tydligt att han inte har en naturlig eller en skolad sångröst men efter ett tag vänjer man sig. Den andra detaljen var att man här och där hör lite störande förstärkarbrus. Kanske vill man försöka efterhärma livemusikkänslan men det är knappast detta förstärkarbrus som man som publik vill lyssna på.
Men albumet är en riktig ”växare”, d v s ju mer man lyssnar, ju mer tilltalande är musiken. Och för den som gillar de klassiska vintage-sounden från keyboards (orglar och mellotroner) finns här massor av inspirerande partier. För att inte tala om kyrkorgelns intåg i slutet av låten ”Hushed” där samspelet med basen är riktigt fint. Annars tycker jag väl att de två sista spåren är bäst på plattan. Titelspåret har en så där härlig spröd gitarrklang i kompet i början som får en att tänka på tidiga Genesis och Anthony Phillips. Men mitt favoritspår är det sista 19 minuter långa låten med titeln ”Lighter Than Air”. Inledningen här påminner inte så lite om några av Airbags låtar. Avspänd och skön, lite melankolisk musik med underbara orgeltoner i bakgrunden. Men så händer något cirka fem minuter in i låten då tempot går upp och Robert Fripp-influerade gitarrer börjar spela. Och snart har vi en riktigt härlig rocklåt med ett skönt gung. Bäst här är det instrumentala partiet mellan 8 och 11 minuter in i låten som jag tycker bitvis är lysande. Fantastiskt bra samspel mellan gitarrer och olika keyboards samt bra komp från trummor och bas.
Jag kan verkligen rekommendera detta verk för alla som gillar ny musik skriven inom ramen för klassisk progressiv rock.
Caligonaut – Magnified as Giants
Apollon Records
- Emperor
- Hushed
- Magnified as Giants
- Lighter Than Air
caligonaut.bandcamp.com/album/magnified-as-giants
Betyg: 8/10
Karl-Göran Karlsson