Flogging Molly – Life is Good

Sex år sedan succén Speed of Darkness (2011) och blott det sjätte studioalbumet sedan starten för tjugo år sedan. Detta gör att varje gång man får chansen till att tugga i sig nytt material med Flogging Molly så gapar man stort och sväljer hela stycket. Detta är inte alltid till godo märkte jag då de första lyssningarna på nya Life is Good kändes aningen jämntjockt och onyanserat trots den melodirika garneringen. Men när nyhetens behag lagts sig och man portionerar upp anrättningen så börjar låtarna ta form och nyanserna får tydligare ramar. Låten There’s Nothing Left Pt.1 inleder med ett lite mörkare, mer dramatiskt, musikaliskt anslag än vad vi kanske är vana vid men jag gillar det skarpt. Förhoppningarna att albumet skulle fortsätta i samma anda grusas ganska fort med efterföljande The Hand of John L. Sullivan men inte gråter jag för det. Historien om boxaren med samma namn som låten ackompanjeras av klassisk Flogging Molly-musik vilket innebär celtic punk/rock och dansanta irländska tongångar i högt tempo. Det är låtar som denna som har gjort bandet till ett av de mest underhållande man kan se på en livescen idag. Det är omöjligt att stå still och spontandans är lika vanligt förekommande som headbangning på valfri hårdrockskonsert. Men frontmannen Dave King med anhang nöjer sig inte med en stark inledning utan hela albumet är fullt med starka låtar och den fullträff de fick in med närmaste albumföregångaren var ingen tillfällighet. Exempel är Welcome to Adamstown som har en enkel men effektiv refräng, i Reptiles (We Woke Up) låter King sin giftiga tunga tala mot politiken och med ironiska, men ändå allvarliga, titelspåret Life is Good får de nedslagna i samhället ett ledmotiv att följa. För det är ju så att även om bandets musik både är dansat och fylld med glada medryckande melodier så har alltid texterna varit laddade med uppror, stolthet, arbetarklassens slit och kampen mot orättvisor. Så är du ett fan av Flogging Molly sedan tidigare så har du inget att vara orolig över. Trots det långa uppehållet från studion så levererar de fortfarande skarpa låtar med medryckande melodier och vassa texter. Ta dig dock tiden att avnjuta kalaset för innehållet har en positiv tendens att växa med tiden.

Flogging Molly – Life is Good
Vanguard/Spinefarm Records

1. There’s Nothing Left Pt.1
2. The Hand of John L. Sullivan
3. Welcome to Adamstown
4. Reptiles (We Woke Up)
5. The Days We’ve Yet to Meet
6. Life is Good
7. The Last Serenade (Sailors and Fisherman)
8. The Guns of Jericho
9. Crushed (Hostile Nations)
10. Hope
11. The Bride Wore Black
12. Until We Meet Again

https://www.facebook.com/floggingmolly/
http://www.floggingmolly.com/

 

Betyg: 8/10

Ulf Classon

Dynazty – Titanic Mass

Dynazty – Titanic Mass
Dynazty – Titanic Mass

 

Oj, vad tiden går! Dynazty attackerar oss redan med sin femte (!) platta i ordningen. I vanlig ordning är det både hårt och melodiöst. Nils röst har inte avtagit i styrka heller. De är unga och energiska och lyckas med att fånga in energin på skiva och smitta ner oss lyssnare. Kanhända blir det aningens upprepande efter ett tag. I låten I want to live forever visar de att de också klarar att vara lite mindre forcerade och mer old-school. Här hörs det ännu en gång vilken stark sångare Nils är.

Kort sagt kör de på i samma anda som tidigare. Mestadels fullt ös med ett par andningspauser som inte skäms för sig. I mitt gamla gubbhjärta så får dessa låtar lite större plats även om jag uppskattar att de hittat en lite mer egen ljudbild i de övriga mer smattrande låtarna. Gillar gitarrpartiet i Break into the wild till exempel, coolt!

Helt klart ännu en bra skiva men nu har ni många smattrande låtar. Kanske dags att gå vidare lite åt något annat håll. Själv skulle jag önska lite mer old-school hållet och mer heavy metal. Ni är även bra instrumentalister och låtskrivare. Det skulle kunna bli hur bra som helst!

Dynazty – Titanic Mass
Spinefarm Records

01. The Human Paradox
02. Untamer Of Your Soul
03. Roar Of The Underdog
04. Titanic Mass
05. Keys To Paradise
06. I Want To Live Forever
07. The Beast Inside
08. Break Into The Wild
09. Crack In The Shell
10. Free Man’s Anthem
11. The Smoking Gun

 

Betyg: 6,5/10

Peter Dahlberg

Soen – Tellurian

Soen-Tellurian-300x300

Soen – Tellurian

Mörk tung progressive metal där vemodet tar resan till de ensligaste av platser, ja konceptet är som klippt och skuret för s.k. ”nordisk” kvalitetsmusik. Opeth måste dock vara den största inspirationskällan när man hör låtar som The Words och Pluton. Kanske inte så konstigt ändå när en av bandets grundare tillika trummis Martin Lopez spelat med nämnda Opeth. De musikaliska landskapen gränsar även till andra svenska band som Katatonia och Miosis.

Svenska gruppen Soen är en ny bekantskap för undertecknad och bandets andra fullängdare, Soen består idag av Joel Ekelöf (Sång), Martin Lopez (Trummor), Joakim Platbarzdis (gitarr) och Stefan Stenberg (bas) som trots min ”alltför” korta genomlyssningstid på detta alster känns genuint samstämda.

Spåret Koniskas är liksom de flesta på albumet ett vemodigt men också vackert arrangerat med musikstilens så karakteristiska tempoväxlingar och harmonier. Om man nu måste välja en låt som sammanfattar Soen och deras musik så får det bli den åtta och halvminut långa Void, här ges vad jag vill kalla ett gott stycke melodisk progressive metal där tunga riff skickligt integreras med taktsektionen och tempobytena sammanflätas av lågmäld sång men ack en så viktig del av totalupplevelsen. Får här också vippar från ett av mina favoritband Porcupine Tree i sina tyngre sektioner.

En klart positivt förstaintryck som ger mersmak, kan tänka mig att de även leverera på livescenen med sitt samspelta koncept och atmosfäriska sound.

Soen – Tellurian
Spinfarm Records

1. Komenco
2. Tabula Rasa
3. Kuraman
4. The Words
5. Pluton
6. Koniskas
7. Ennui
8. Void
9. The Other’s Fall

www.facebook.com/SoenMusic

 

Betyg: 8/10

Conny Myrberg

 

Brother Firetribe – Diamonds In The Firepit

Brother Firetribe – Diamonds In The Firepit
Brother Firetribe – Diamonds In The Firepit

Nu när Tuomas Holopainen tar en paus från sitt Nightwish passar gitarristen från samma band, Emppu Vuorinen, på att släppa nytt med sitt sidoprojekt Brother Firetribe. Senast detta hände var 2008 så det var inte en dag för tidigt. Namnet Brother Firetribe fick de från en finsk tennisspelare som heter Veli Paloheimo. Veli betyder bror på svenska och så vidare.

Detta är den berömda tredje plattan, ni vet, vinna eller försvinna-plattan. Plattans namn kommer sig av att diamanter anses få en klarare lyster om de ligger i en firepit först. Det kan väl också ses som en vinkning till bandets låtar på skivan. Består de av diamanter och är det vi lyssnare som är firepiten? Låt oss ta reda på det.

Jag konstaterar i alla fall glatt att de känns igen med sitt keybordbaserade sound. Sångaren Pekka Heino (!) är kvar också. Faktum är att hela bandet är desamma som på förra plattan. Så långt allt väl. Ni kanske redan hört första singeln For Better or for Worse och diggat igenkännande. Edge of Forever sägs vara skivans hårdaste låt och låter väldigt Survivor-inspirerad. Detta sagt med all respekt. Inget Survivor-plagiat rakt av utan de har lyckats mixa det med Brother Firetribe-soundet. Snyggt jobbat!

Far Away From Love sätter däremot stämpeln för den största delen av skivan. Lite softare AOR med tonvikten på starka melodier istället för ös och bäng. Plattans höjdare tycker jag dock att Closer to the Bone är. Mycket stark och lite suggestiv låt. Suveränt framförd. Tydligen ska detta ha varit första låten som skrevs till detta album. Den fick äran att avsluta den.

Avslutningsvis är det oklart hur mycket ny mark Brother Firetribe kommer att bryta med denna skiva men ni som stått vid deras sida tidigare har ingen anledning att svika dem. De har inte svikit er.

Brother Firetribe – Diamonds In The Firepit

Spinefarm

  1. Intro
  2. Love’s Not Enough
  3. Far Away From Love
  4. For Better Or For Worse
  5. Desperately
  6. Edge Of Forever
  7. Hanging By A Thread
  8. Trail Of Tears
  9. Winner Takes It All
  10. Tired Of Dreaming
  11. Reality Bites
  12. Close To The Bone

www.facebook.com/brotherfiretribeofficial

Betyg: 7 / 10

Peter Dahlberg