Fem år har det tagit för australiensiska My Dynamite att följa upp sin självbetitlade debut. En debut som jag föll hårt för men som jag med tiden nästan har glömt bort av någon anledning. Samma känslan infinner sig när jag…
Kategori: Recensioner
Ronnie Baker Brooks – Times have changed
Times have changed är bluesmusikern Ronnie Baker Brooks fjärde soloalbum sedan debuten Golddigger 1998. Hans musik hämtar sin näring från 60- och 70-talets soul och r´n´b-scen och han är en flitig tolkare av bluesrelaterade artister från den eran. I samarbete…
Orango – The Mules of Nana
Hur jag aldrig kan ha hört talas om Orango tidigare är för mig en gåta. Det visar sig nämligen att norrmännen på sitt sjätte album The Mules of Nana slår an på de flesta strängar som tilltalar mig. Jag kommer…
Nailed to Obscurity – King Delusion
Tyska doom/döds metalbandet Nailed to Obscurity debuterade 2007 med albumet Abyss som efterföljdes av Opaque 2013 där de närmade sig dåtidens Opeth, Paradise Lost och Katatonias mer melodiska ”depprock”. Resan forsätter nu med King Delusion och den tolv minuter långa spåret…
Pain of Salvation – In the Passing Light of Day
En del skivsläpp tar verkligen mer plats än andra. Pain of Salvations nya platta är definitivt en sådan och det finns därmed väldigt mycket att skriva om den. Så jag hoppas ni orkar läsa denna långa recension. Ni som inte…
T – Epistrophobia
Multiinstrumentalisten Thomas Thielen släpper här sitt sjätte album tillika andra delen i sin musikaliska novell Epistrophobia. Ofta när det gäller album där en man eller kvinna kör alla instrument och som här inklusive sång känns det ibland inte riktigt lika…
Magnum – The Valley of Tears
Magnum har en stor plats i mitt musikhjärta. Första gången vi möttes var 1982 och låtar som Soldier of the line och The spirit etsade sig fast för evigt. Jag har sedan dess följt bandet och troget köpt varje skiva…
Steve Hughes – Once We Where – Part Two
Steve Hughes vilka några kanske känner som ex. trumslagare i banden Big Big Train, Kino och The Enid släpper här som namnet antyder andra delen i soloprojektet Once We Where. Del ett släpptes tidigare 2016 vilken jag inte hade äran att få…
Dropkick Murphys – 11 Short Stories of Pain & Glory
Trots att Bostonsönerna i Dropkick Murphys för första gången lämnat mammas gata för att spela in sitt nionde album nere i Texas så låter det som det alltid har gjort. Deras celticpunk är som vanligt refrängstark, medryckande och arbetarklassromantisk medan…
Smash Into Pieces – Rise And Shine
Ny trummis å vad jag förstår en nysatsning på den breda fronten, Smash Into Pieces kör hårt på den radiovänliga metal/rockkonceptet. Inom etablerade skribentkretsar känns det ibland en regel att förkasta band som går åt mainstream hållet. Själv en inbiten symfonisk…